BildaBloggen

Bildanätverk har ny webbplats

Du hittar vår nya webbplats på http://bildanatverk.ning.com. Välkommen dit!

Bilda nätverk - en presentation

| View | Upload your own

Malmö Stadsbiblioteks demokratiska rum

Glädjande nyheter från Malmö! I dagarna har Stadsbibliotekets ledning fattat beslut om att avsätta plats på biblioteket och pengar till det planerade "Demokratirummet" (detta arbetsnamn kommer att skrotas, biblioteket är ett demokratiskt rum i sig). Detta innebär att ett rum som ligger i direkt anslutning till vår lokalsamling, dvs. allt material om Malmö, kommer att utrustas och möbleras till ett exponerings-/upplevelserum där Malmö av idag lyfts fram.
     All verksamhet ska så långt det är möjligt genomsyras av deltagande och engagemang - vi söker hitta former för föreläsningar, diskussionsmöten, utställningar och teknik som inte bara informerar och engagerar utan även tar tillvara på engagemanget. Besökaren ska kunna lämna spår efter sig och sitt engagemang och åsikter.

E-demokratifrågan är naturligtvis högaktuell i detta projekt och vi arbetar tillsammans med de stora utredningar/arbeten som sker centralt i Malmö kring frågan. Vi har kunnat konstatera att vi med framgång lyckats väcka intresset för vårt projekt - i remiss från fullmäktige nämns vi som en egen post och så sent idag togs vi upp som exempel på vad som sker i Malmö i framkant på området just nu på ett seminarium kring e-demokrati. Roligt!

Vid pennan, en glad;
Andreas Ingefjord
bibliotekarie/projektledare
Malmö Stadsbibliotek

Sociala kringaktiviteter

Läste en tankeväckande artikel i DN igår av Gabriella Håkansson, som handlade om den nystartade nätbokhandlen Dixikon. (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=668013)

Håkansson skriver bland annat:

"En bokhandel ska vara en mötesplats. Ett förlag, en arena för samtal och kritisk reflexion. På Dixikon ska läsare och bokentusiaster kunna dela sina upplevelser och prata litteratur på nätet.

Uppenbarligen håller varan som fenomen på att förändras. Det är inte längre den designade förpackningen som ska sälja, utan de sociala kringaktiviteter man får på köpet. Trenden går från yta till innehåll. Från shopping till doing."

Observera orden mötesplats, arena för samtal, sociala kringaktiviteter, innehåll, doing… Folkbiblioteket har ju alla förutsättningar, ja ÄR REDAN det som bokhandlar och bokförlag kämpar för att bli! Medan de har kunder har vi medaktörer, medan de säljer varor skapar vi rum för samtal. Att då, som flera kommuner är igång med, reducera folkbibliotekets användare till kunder vore ju att ge upp vår framgångsfaktor och göra oss hopplöst otrendiga - inte sant?

/nina frid

Linköpings kommuns biblioteksplan

Nu finns Linköpings kommuns första biblioteksplan som är fastställd av kommunfullmäktige och gäller just nu för folkbibliotek och skolbibliotek och under mandatperioden 2007-2010.

Linköpings stadsbibliotek tillhör förmodligen Linköpings kommuns mest besökta offentliga institution. I Linköping besöker en stor del av befolkningen våra bibliotek, en mycket stor del av dessa är gruppen studerande. Så vad kan Linköpings stadsbibliotek bidra med för att underlätta studierna för denna stora grupp som de studerande inom alla nivåer är? Det är en mycket komplex fråga men nedan framkommer det i alla fall vad det står i biblioteksplanen vad det gäller vuxenutbildningen i Linköpings kommun. I biblioteksplanen framkommer det att folkbibliotek har olika roller såsom kulturcentrum, informationscentrum, socialt centrum och slutligen kunskapscentrum. Biblioteket såsom kunskapscentrum ska ge möjligheter för formellt och informellt lärande, vara en resurs för vuxenutbildningen och erbjuda vägledning i biblioteksanvändning och informationssökning.

Avtal mellan bildningsnämnden och Linköpings stadsbibliotek

Vidare kan man i biblioteksplanen läsa under rubriken Bibliotek för vuxenutbildning:

”Inom vuxenutbildningen finns både interna och en rad externa utbildningsanordnare. Sammantaget kan sägas att elever inom det interna systemet har tillgång till bibliotek, medan eleverna hos de externa utbildningsanordnarna är hänvisade till stadsbibliotek och universitetsbibliotek. Genom avtal mellan bildningsnämnden och stadsbiblioteket erbjuds samtliga elever som orienteringskurs en specialsammansatt kurs i litteratur- och informationssökning. Samma avtal ger också distansstuderande tillgång till egen specialutrustad lokal i stadsbiblioteket.

Det framkommer också att avtalet innefattar en lärcentrumsdel:

”Detta avtal innebär att stadsbiblioteket erbjuder samtliga studerande inom kommunal vuxenutbildning att delta i litteratur- och informationssökningskurser. Under 2006 utökas avtalet till att innehålla också en lärcentrumsdel, där stadsbiblioteketerbjuder en datautrustad lokal för distansstuderande.”

/Johanna Juntunen, Linköpings stadsbibliotek

Numbers don't lie

Tampas ditt bibliotek också med sjunkande besöks- och utlåningssiffror? Då kan det här vara en rapport värd att läsa och förmedla vidare:

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Fler_besok_och_utlan.pdf

Godbitar:

*Storleken på det totala bokbeståndet inte är särskilt viktigt för efterfrågan på bibliotekstjänster. Det avgörande är istället att det tillförs nya böcker.

Regressionsanalysen visar att den viktigaste förklaringen till hög utlåning per invånare är en hög kostnad för bibliotekstjänsterna per invånare. Analysen indikerar att en fördubbling av kostnaderna medför en ökning av utlåningen med 33 procent. Även mediebestånd per invånare och böcker per invånare har ett förklaringsvärde för variationer i total utlåning per invånare.

En fördubbling av mediebeståndet per invånare skulle statistiskt öka utlåning per invånare med elva procent och en fördubbling av nyförvärvet av böcker per invånare skulle öka utlåning per invånare med sju procent. Detta förutsatt att kostnaderna är konstanta. Om kostnaderna samtidigt tillåts öka skulle efterfrågan öka än mer.

Att hög total utlåning sammanhänger med hög andel nyförvärv per invånare indikeras också av det faktum att bland de 50 kommunerna som har högst total utlåning per invånare återfinns drygt hälften på listan över de 100 kommuner som har högst andel nyförvärv. Bland de 50 kommuner som har lägst total utlåning återfinns drygt hälften på listan över de 100 kommuner som har lägst andel nyförvärv.

         För att öka den totala utlåningen inklusive boklånen bör kommuner satsa på att:

*bevilja större anslag till biblioteken

*förbättra de totala mediebestånden

*avsätta större resurser för nyförvärv av böcker

För att öka antalet AVlån per invånare bör kommuner dessutom satsa på att:

*utöka beståndet av AVmedier, särskilt CDskivor och ljudböcker

*utöka antalet databaser

/Tobias Willstedt 

Att bemöta en man

Läser om bemötande på folkbibliotek och fastnar i ett stycke ur Svetla Tomovas magisteruppsats - "Ett trevligt bemötande som i vilket annat serviceyrke som helst..." (ABM, Uppsala, 2005). Lite genom en slump, verkar det, upptäcker hon genom sin undersökning att män upplever sig få ett betydligt bättre bemötande på folkbibliotek än kvinnor. Oj!

"Det finns ett mönster i besökarnas upplevelser, som är intressant ur ett könsperspektiv. De flesta manliga besökare har övervägande positiva upplevelser av bemötande. Kvinnor visar en mer kritisk inställning och direkt missnöje med sättet på vilket de har blivit bemötta. Varför?"

Har det att göra med att män har lägre förväntningar? Har det att göra med att kvinnor ställer högre krav? Med tanke på hur vårt samhälle ser ut för övrigt tycks det ju osannolikt att män nöjer sig med lite medan kvinnor anser sig ha rätt att kräva mer... Så tänk om det, hemska tanke, faktiskt är så att personalen bemöter män och kvinnor olika! Vilka värderingar ligger i så fall till grund för det? Vad händer om vi gör en liknande jämförelse mellan hur personalen bemöter vuxna respektive barn, svenskar respektive invandrare, kostymkädda yrkesmän respektive daglediga arbetssökande?

Jag har anmält mig till Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek.
Kontaktperson Sara Fältskog Eldros, Tumba bibliotek. Gör det du också!

/nina frid

Skönlitteratur gör dig framgångsrik

Överallt ser jag och hör jag tecken på att det är skönlitteraturen som egentligen är avgörande när det gäller lärande! Inte bara förmågan att kunna läsa, dvs läsfärdighet, utan även lusten att läsa! Enligt OECD är läslusten den faktor som framför andra avgör om du får framgångsrika studieresultat eller inte - betydligt mer avgörande än välutbildade föräldrar! Böcker kan överbrygga sociala klyftor.

På Ikoner-Akademiens konferens den 11 maj om Skönlitteratur i biblioteks- och skolarbetet lyssnar jag när Bo Sundblad talar om "rätten att bli litterat". Han påminde om att arbetarrörelsen förstod värdet av skönlitteratur för att få ett språk och ett tänkande som vapen i den politiska kampen. Idag når endast 2/3 av medborgarna upp till den läsförståelsenivå som krävs för demokratiskt deltagande i vårt samhälle. Undersökningar visar att läsning av skönlitteratur är fullständigt oöverträffat för att tillgodogöra sig rätten att bli litterat, eftersom skönlitteraturen ger övning i att frigöra tänkandet från den egna konkreta verkligheten och de egna erfarenheterna - ett abstrakt tänkande och språk som idag hör till den basala allmänbildningen och behövs på livets alla områden.

Det finns fakta som vi inte bör blunda för:
De som är storläsare av skönlitteratur har betyg i alla ämnen när de slutar skolan och toppbetyg i de flesta, medan ingen (obs!) av de elever som slutar skolan utan betyg i ett eller flera ämnen är frivilliga läsare av skönlitteratur! Dessutom, och det här är centralt för att kunna se vilket som är hönan och ägget, de som börjar läsa skönlitteratur (frivilligt eller motvilligt) höjer sina studieresultat och betyg!

Lärandemiljöer på folkbiblioteken - vad gör vi med det här? Kanske dags att sträcka på ryggen och passionerat ägna oss åt litteraturpedagogik?! Har vi inte en uppgift, pedagogisk eller social, att motverka 2/3-delssamhället?

/nina frid

Byt språk i Stockholms stadsbibliotek!

I spanska universitetsvärlden är det vanligt förekommande att inhemska och utländska studenter ”byter” språk med varandra. Man träffas på caféer och konverserar enligt modellen ”låt oss prata mitt språk en timme så växlar vi över till ditt sedan under en timme”.  På så sätt skapas en ”win-win”-situation där båda parter gratis och på ett informellt sätt kan förbättra sina språkkunskaper och dessutom få tillfälle att knyta nya spännande interkulturella kontakter.

Det var lite grann av den här frivilligbaserade byteskulturen som vi ville uppmuntra när vi i Kista bibliotek under sommaren 2006 – tillsammans med delprojektledarna i Stockholms stadsbiblioteks lärmiljöprojekt - började planera för någon form av samtalscaféer.

Efter en inspirationsresa till Kortedala bibliotek – och deras ”Café Ordbron” – samt ”Språkcaféet” på Esperantoplatsen i Göteborg, startade vi i augusti språkmöten i Kista biblioteks caféhörna. För att understryka att vi ville uppmuntra till språkutbyte på lika villkor valde vi att kalla våra språkcaféer för ”Intercambio” som på spanska betyder ”utbyte”.  Den första tiden strömmade väldigt många deltagare till: på våra svenska språkmöten kom i genomsnitt 30-40 pers! Så småningom har dock besökskurvan dalat och lagt sig på c:a 5-10 pers varje gång.  Idag erbjuder Kista bibliotek/Lärcenter språkmöten på svenska varje tisdag 13-15 och onsdag  kl 13.00-15.00 även med läxhjälp. Utöver bibliotekspersonal medverkar även frivilliga som samtalsledare, t.ex.. en volontär från Röda Korset. På tisdagar 15-16 bjuder en annan frivillighetsarbetare, Seema, in till språkcafé på engelska. ”Vi har för närvande en liten men trogen skara kvinnor som kommer för att umgås och förbättra sina engelskkunskaper. Intresset är stort men vissa efterfrågar lite mer struktur på sammankomsterna. Vi kommer framöver att utveckla verksamheten vidare med teman och litteraturläsning, säger Seema.

Besökarna  på de svenskspråkiga träffarna är oftast SFI-elever men även t.ex. hemmafruar, som vill förbättra sin svenska. Många har lärt sig grunderna i svensk grammatik men behöver träning med att konversera på svenska. Liisa, som är koordinator for de svenska språkmötena, säger: ”Det har varit fantastiskt att få möjlighet att träffa och byta tankar och funderingar
med folk från alla världsdelar!  Det är också roligt att se hur deltagarna utvecklas och vågar mera vecka för vecka. ”Språkcaféet” och läxhjälpen  är verkligen viktiga delar av det livslånga lärandet som vi i biblioteket vill stå för.”

För att marknadsföra språkmötena samt ge dem en virtuell motsvarighet på webben har vi i Kista bibliotek/Lärcenter även på prov lanserat en blogg: Intercambio.se. Där finns flerspråkig information om verksamheten och där kan man också lämna kommentarer. Bloggen är en del av vår övergripande vision om att bibliotekens fysiska aktiviteter måste återspeglas på webben. Dessutom kan en blogg vara en inkörsport för datorovana besökare till att börja utforska den virtuella biblioteksvärlden!

Samtalscaféer har på senare tid även börjat etablera sig i fler stadsdelar:
På Farsta bibliotek och på Vällingby bibliotek anordnas språkmöten på svenska. I Vällingby anordnas språkmötena i samarbete med några SFI-klasser. ”Vi träffas och samtalar kring olika teman och brukar även presentera böcker i det aktuella ämnet.”, berättar studiebibliotekarie Kerstin Wennerstrand.
I Skarpnäcks bibliotek erbjuds språkmöten framförallt  på svenska och engelska, men på senare tid har även en liten spanskspråkig grupp skapats. Eva Larsson, studiebibliotekarie, tycker att ”språkmötena är väldigt spännande och stimulerande både för deltagare och personal. Genom dessa informella språkmöten över kulturgränserna visar vi att vi är ett levande bibliotek till för alla!

Till hösten planerar två nya bibliotek att erbjuda språkmöten: Brommaplans bibliotek och Östermalms bibliotek. Med tanke på Stockholms varierade befolkningsstruktur kan det bli mycket intressant att se hur språkcaféerna i de olika stadsdelarna kan bidra till ökad interkulturell dialog. Vem vet, kanske kan vi även snart i biblioteken få se virtuella språkmöten som via webbkamera knyter stadsdelarna närmare varandra?

/Åke Nygren
Projektledare för Kista Lärcenter. Koordinator för lärmiljöerna i Stockholms stadsbibliotek.

Veta mer:

KISTA BIBLIOTEK / LÄRCENTER (www.intercambio.se)
Åke Nygren, koordinator för SSB.s lärmiljöer ake.nygren(snabel-a)kultur.stockholm.se
Liisa Eklund, koordinator för svenska språkmöten liisa.eklund(snabel-a)kultur.stockholm.se

SKARPNÄCKS BIBLIOTEK  (www.ssb.stockholm.se/templates/OneColumn.asp?id=2726)
Eva Larsson, koordinator för språkmöten på svenska, engelska och spanska
eva.larsson(snabel-a)kultur.stockholm.se

VÄLLINGBY BIBLIOTEK
Kerstin Wennerstrand, koordinator för språkmöten på svenska
kerstin.wennerstrand(snabel-a)kultur.stockholm.se

LÄNKAR
Om Café Ordbron, Kortedala bibliotek: http://tinyurl.com/ynrwej
Om ”Språkcaféet”, Esperantoplatsen i Göteborg: www.språkcaféet.com

Ang. det inlägg jag skrev senast så är det tyvärr så att SBs aktivitet på Norrköpings stadsbibliotek nu på måndag är inställd p.g.a för få anmälningar.
/Johanna Juntunen (Linköping Stadsbibliotek)